Har under veckan funderat på den uppkomna politiska situationen i Sverige. De olika politiska partierna verkar stå och bevaka sin egen politik samt verkar tro att bara man är tålmodig som kommer man att få det som man vill. Är det att samarbeta? Knappast.
Sedan det här med att både Centern och Liberalerna i valet har lovat att inte att ha något som helst samarbete med Sverigedemokraterna. Jaha, men när Alliansen inte har någon egen majoritet så behövs det samarbete med något annat parti för Alliansen. Det känns lite naivt att Socialdemokraterna direkt skulle säga ja till samarbete med Alliansen. Det är väl egentligen något som skulle ha förhandlats och kommit överens om innan valet om det skulle fungera.
Den rödgröna sidan i politiken är lika snurrig den. Den har inte heller egen majoritet. Det som är ännu mer snurrigt är att Vänsterpartiet verkar uppleva sig vara ett blivande regeringsparti. Oroväckande.
Mitt i allt detta står Sverigedemokraterna och säger att de vill samarbeta. 🙂 Eftersom de andra partierna håller hårt på sina egna positioner så framstår Sverigedemokraterna som det enda parti som vill förhandla/prata. Det blir nästan komiskt att två politiska sidor bråkar och ett parti som hamnat utanför säger att man vill prata/vara delaktig. Påminner faktiskt om sandlådan där två barn har börjat bråka och där ett tredje barn som inte fått vara med gärna vill vara med. Vi får väl se om någon eller något parti tar på sig föräldrarollen och agerar mer vuxet.
Lollos blogg! 