Jag tänker på relationer där ett par har varit tillsammans i många år och där dialogen mer eller mindre tystnat.
Det jag har lärt mig under åren när jag träffar dessa familjer är att tystnaden även påverkar barnen. Om barnen har blivit vuxna och flyttat hemifrån förväntas de kunna hantera föräldrarnas tystnad. Men när barnen fortfarande bor hemma påverkar det hela familjen.
Man kan tycka att tystnaden inte ska märkas för att den inte hörs men det blir ju tvärtom. I en familj behöver det finnas en dialog mellan familjemedlemmarna. Ibland har tystnaden pågått så länge att familjen behöver träna på att prata med varandra.
Tur att det finns hjälp att få. Även om tystnaden är inom familjen kan oftast familjemedlemmarna prata i andra externa sammanhang. Då går det att fånga upp samtalet inom familjen igen. Ett hem med prat, skratt, gemenskap, glädje med mera ger hela familjen styrka. 🤓