Med jämna mellanrum träffar jag föräldrar som känner en hopplöshet antingen kring situation med sina barn, familjen eller de själva.
Det är en jobbig tillvaro när man känner hopplöshet. Det blir svårt att se sin vardag längre bort än just här och nu.
Det blir då även svårt för socialtjänsten att få föräldrarna att ta emot insatser som kan hjälpa familjen ur en hopplös situation. Det som är viktigt då är att socialtjänsten står kvar, går att lita på och inte ger upp.
Förhoppningen är att föräldrarna ska våga lita på socialtjänsten, ta emot insatserna och tillsammans försöka få till en vardag som fungerar. Det finns alltid möjligheter även om de ibland kan kännas långt borta. 🍀
Lollos blogg! 