När man jobbar som utredare inom socialtjänsten handlar det om att samla ihop så mycket info som möjligt kring familjen för att kunna förstå hur barnets verklighet ser ut.
Man kan tro att det bara är att prata med alla i familjen så framträder barnets verklighet klart och tydligt. Men, så lätt är det inte.🙃
Ibland blir jag fundersam över det olika familjemedlemmar berättar som ”sanningen” om hur det är i familjen. ”Sanningen” kan vara helt olika versioner. Olika versioner av föräldrarna men även olika versioner mellan syskonen.
Under utredningen blir det först väldigt rörigt. Hur ser det egentligen ut för barnen i familjen?
Sedan får man under utredningen även samla in information från andra enheter i samhället som har kontakt med familjemedlemmarna. Sedan får man även kalla till ytterligare möten med familjemedlemmarna för att stämma av olikheterna.
Jag är väldigt tacksam när barnen till slut öppnar upp och berättar om hur de har det hemma. Det är även bra när föräldrar kan berätta vad som har blivit fel i familjen. När familjemedlemmar öppnar upp öppnar det även möjligheten att göra förändringar i barnets vardag.
Förtroende är viktigt för att den som blir utredd ska lita på socialtjänsten. Jag lovar att ibland tar det tid och det bli många samtal innan förtroendet finns där. En seger varje gång det händer. 👍🏻
Lollos blogg! 