181022 – 181028 Individ eller kollektiv?

Hamnade i veckan i diskussion med en person som röstade på Miljöpartiet i årets val. Denna person hävdade envist att individuella händelser inte spelade någon roll, att det var samhället som skulle göra så att det blev rättvist för alla, att individuella val inte ska göras utan samhället ska ge oss vägledning samt att vi alla bidrar till samhället genom att göra ”goda” insatser för behövande. Jag frågade hur samhället skulle åstadkomma det ”rättvisa samhället” och fick till svar att det skulle göras med hjälp av lagar och regler. I det perfekta samhället skulle även klimatfrågor hanteras så att det inte ska behöva bli någon klimatkris.

Måste säga att diskussionen inte var speciellt givande. Personen var så övertygad om att denne hade svaret på livets alla frågor och att ingenting kunde se annorlunda ut. Det är trist när människor inte kan se att vi alla är unika som personer, att vi har enskilda och gemensamma intressen, frågor som berör oss olika, egna upplevelser, olika vårdbehov och mycket annat. Min uppfattning är att vi alla är enskilda individer, kan fatta egna beslut samt att vi tillsammans kan åstadkomma att vi kan fatta ytterligare/andra beslut.

För mig är det viktigt att vara en egen individ med egen möjlighet att påverka sitt eget liv. Att vi alla skulle försvinna och vara bara en osynlig del av ”samhället” tänker jag alltid ta avstånd ifrån. ”Rättigheter, skyldigheter och möjligheter – lika för alla” är inte så dumt. 🙂 Var och en av oss kan tillsammans med andra förändra och förnya som de enskilda individer vi faktiskt är!

181015 – 181021 Vänskap

Visst finns det skillnad på kompisar och vänner! 🙂 När man har bott utomlands i över fyra år och kommer tillbaka till Stockholm så märker man en viss skillnad. Det är något speciellt när man sammanstrålar med vänner man har känt länge. Även om det var två år sedan man sist träffades så blir det som att man sågs häromdagen. Även om man pratar om vad som har hänt sedan sist och det har gått lång tid så hakar man bara på i samtalet.

Det är något speciellt med riktigt vänskap. Man trivs tillsammans, har gemensamma intressen men också helt olika intressen. 🙂 Man är i viss mån lika varandra men också helt olika. Man kompletterar varandra helt enkelt. Riktigt vänskap handlar också om att kunna dela både motgångar och framgångar. Det är en styrka att känna sig trygg när man pratar om motgångar och känna sig upplyft när man har framgång.

Vänskap är en lyx som är ovärderlig. Ett umgänge som leder till många goda skratt, allvarliga diskussioner, humor och ännu fler skratt. Vänskap är kvalitet! Tack för att ni finns!

181008 -181014 Ung och laga mat

Det är lite kul att se när unga människor tar steget ut i vuxenlivet, flyttar hemifrån och ska börja laga mat på egen hand. Jag tror att den största överraskningen kan vara hur mycket mat kostar. Man vill gärna ha riktigt god mat men då går ju också pengarna till mat istället för till annat. Det sämsta matalternativet jag har hört talas om hittills är en middag som bestod av popcorn med grillkrydda! 🙂 Pengarna var slut och det var det som fanns hemma.

Det finns ju även en massa middagsförslag på Internet och olika webbsidor. Där finns det varianter av rätter och som är tänkta att uppmuntra matlagning. Jag skrattade gott när några ungdomar inte tyckte att en enda rätt var intressant. De frågade direkt vem det var som ville äta ”dem där rätterna”. 🙂 Det är kul med ungdomar som ger sig den på att laga den mat som de upplever att de vill ha. De samlar på recept, testar kryddor som hör hemma till mat som intresserar en, utvärderar olika recept, skriver kommentarer etc. Kul!

Ett bra tips är att de unga under sin uppväxt kan vara med att laga mat. Dock viktigt att de vuxna även låter de unga vara med och testa vad de tycker om för smaker/rätter. De man kan konstatera är att vi alla har lite olika smaker. Tillsammans kan man laga något riktigt gott som på ett eller annat sätt passar de olika smakerna. Spännande utmaning med mat! 🙂

181001 – 181007 En god gärning

Träffade en kompis igår som berättade om sin seglarresa över Atlanten i somras. Om hur ensamt det kunde vara. De var tre som seglade men sov/seglade i skift. Att månen och stjärnorna kunde vara det enda sällskapet ,som dessutom gav ljus, medan vissa nätter var kompakt mörker. Blir som att segla utan att se något alls. De fick förlita sig på radarn.

När de befann sig mitt ute på Atlanten så såg de inga andra båtar än liv i vattnet som valar. En natt dök det dock upp något på radarn. Första reaktionen var att det kanske var någon form av pirater, att det kunde vara en risk. Den andra båten kom närmare och kompisen kunde höra att den andra båten larmade. De behövde hjälp. Kompisen och de andra på båten undrade om det kanske var pirater i alla fall och som lurade dem att komma nära.

Båtarna möttes på natten. Den andra båten hade inte kunnat höra kompisens svar på larmet. Det visade sig vara två fransmän som också var på väg över Atlanten. De hade varit utan vind i några dagar och bara legat och väntat på att vinden skulle komma. När vinden inte kom så försökte de starta motorn men det visade sig att den inte fungerade! De hade blivit stressade när de under 48 timmar inte hade sett till en enda båt på Atlanten, ingen möjlighet till hjälp.

Det visade sig att det var ett fiskenät som flutit runt i Atlanten som hade fastnat i propellern. För att kunna ta loss det behövde man ha dykutrustning och det hade inte fransmännen. Som tur var hade kompisen och de andra även dykutrustning med sig! En av dem dök ner när ljuset kom med morgonen och kunde ta bort fiskenätet. Motorn startade galant och fransmännen var mer än glada! Härligt att man kan göra en god gärning ute på Atlanten också! 🙂 Häftigt!