april 2018 – Lollos blogg!

180423 – 180429 Den optimala skolan

Finns den? Nja, lite oklart men någonstans i världen kan den finnas. 🙂 Det är många saker som påverkar om en skola har möjlighet att vara/bli den ”optimala” skolan. Med ordet skola inkluderar jag gymnasium. Här kommer några olika punkter:

Bra lokaler som är anpassade för flera olika sätt att undervisa. Lokalerna ska även i övrigt vara anpassade till ett aktivt utrymme för både elever och personal.
Bra lärare som har kunskap att förmedla, förmåga att nå fram med sin kunskap till barn och ungdomar, se varje elevs enskilda behov, lyckas få inlärning att bli något roligt, tycker om att lära ut saker till barn och ungdomar osv.
Sedan kommer vi till eleverna. Min övertygelse är att varje skolan behöver ha en bra sammansättning av elever för att kunna fungera mer ”optimalt”. Det jag menar är att det behöver vara en sammansättning av elever med både bra, mindre bra och dåliga förutsättningar att ta emot kunskap. Att bara ha en viss kategori elever representerar inte verkligheten och för de som har dåliga förutsättningar blir det bara sämre. Det som är problemet är hur en bra ”sammansättning” skulle kunna verkställas. Inte lätt. Kanske skulle en lösning vara att det finns ett antal elever för varje årskurs som tillsätts efter det utrymme som finns i den aktuella årskursen. Det som krävs är då att vi likställer bra, mindre bra och med dåliga förutsättningar. Där är vi inte idag men det är så samhället ser ut så vi borde kunna acceptera skillnaderna.
Sedan kommer vi till läroplanerna. Vad eleverna SKA lära sig/kunna. I Sverige är vi strikta och följer uppsatt struktur. Här i New York har jag fått se alternativ undervisning i High School där eleverna, i det stora, själva väljer vilka ämnen de vill läsa. Först reagerade jag på att det gav ett väldigt rörigt intryck, att en del valde de lättaste ämnen de kunde komma på för att få höga betyg och komma in på college, många olika konstnärliga inriktningar med konst, film, musik etc. Sedan finns det även här yrkesinriktade utbildningar för High School som inte anses riktigt ”fina” av föräldrarna men som ungdomarna själva vill välja. Det jag har kunnat konstatera att just detta, att kunna välja, sätta ihop utbildningen till stor del själv, ger möjlighet att anpassa utbildningen efter varje elevs kunskap och inlärningsförmåga. Även om vi vill att alla ska ha lika bra utbildning så blir det ju inte ”lika” eftersom vi oftast tar till oss kunskap på olika sätt. En del kommer ihåg allt, en del vissa bitar och andra har bara spridda kunskapsbitar. Att ha samma förutsättningar är en bra tanke men eftersom vi inte är lika måste även förutsättningarna vara olika utifrån behov. Samma förutsättningar är inte bra nog i ett samhälle där vi alla är individer med olika förmågor.
Sist men inte minst behöver arbetsmiljön vara bra för både elever och personal. Undervisningstiderna ska kunna variera. Flexibilitet är bättre anpassat till dagens samhälle. Det är också viktigt att lärarna har en lön som gör att yrket är attraktivt. Det handlar dock inte bara om själva lönen utan även lärarutbildningen behöver hålla hög kvalitet.

Det finns säkert mer saker som skulle kunna leda till en optimal skola men man måste börja någonstans. Något är fel med svenska skolan när allt ska vara ”lika” men eleverna inte är ”lika”. Vi behöver tänka nytt för att nå ut med kunskap på ett bättre och mer täckande sätt.

180416 – 180422 Invandring

Såg i DN att invandringen är en fråga som är aktuell i det kommande valet i Sverige. Det som har förvånat mig är att det mest verkar handla om hur många människor som Sverige ska ta emot. Inte direkt någon diskussion/debatt om hur mottagning och integration skulle kunna göras bättre/snabbare. Man kan redan nu konstatera att det är svårare att ta sig in i Sverige och även till EU också. Frågan till valet borde vara hur integrationen skulle kunna bli bättre/snabbare.

Integration ska förhoppningsvis leda till att den som kommer till Sverige lär sig svenska, erhåller ett jobb, ordnar eget boende och därmed blir självförsörjande. Vägen dit har många gånger varit lång. Orsaken till att det tar tid med integrationen skulle var intressant att ta del av. Många från andra länder lär sig det svenska språket ganska snabbt, fixar jobb, hittar eget boende och smälter in i den dagliga vardagen i det svenska samhället. Andra går det långsammare för.

Jag kan se viss långsamhet här i New York också. Jag träffar människor som bott i New York/USA i 20 år eller mer och fortfarande har problem med engelska språket. Jag träffar även invandrare som lever på försörjningsstöd och med stöd till billigt boende. Dessa invandrare upplever ändå att de har det så bra så att det är det bästa som de någonsin har haft. Det kanske är det som påverkar integrationen så att den blir långsam?

Det är många i världen som vill ha ett ”bättre” liv när det gäller trygghet, ekonomi osv. Kanske är ett ”bättre” liv att man upplever sig trygg? Att man var nöjd med det liv man hade i sitt hemland men att tryggheten försvann när det blev krig/svält/inga jobbmöjligheter? Kanske är den västliga uppfattning om integration endast vinklad med våra egna ögon istället för att sammanföra olika uppfattningar för att se hur vi skulle kunna integrera?

Det jag har märkt både i Stockholm och New York är att många som kommer från ett annat land har en uppfattning om det land de kommer till som inte alltid baserar sig på fakta. Här tror jag att varje land har en uppgift. Det är viktigt att förklara hur ett land fungerar och framför allt varför samhällssystemet ser ut som det gör. Jag har fått frågor från välutbildade personer här i New York som undrar om de kan få asyl i Sverige. 🙂 De säger att de har hört att man får gratis sjukvård i Sverige och de vill de gärna ha när de nu är pensionärer.

En dröm om något bättre utgår många gånger från det man har och känner till. Utbildning och nyfikenhet utvecklar ofta drömmen om något bättre. Kanske är det så att utbildning och information kan leda till bättre och snabbare integration? Jag tror faktiskt att det skulle kunna göra det. Det viktigt är dock att utbildning och integration är på rätt nivå för varje grupp/klass. Vi är alla olika. Något som faktiskt är en fantastisk gåva! Tänk att vi är så många och alla är olika även om vi ibland tänker lika med några andra.

180409 – 180415 Barns beteendeproblem

Har i veckan varit och lyssnat på ett seminarium angående stöd för barn/ungdomar med beteendeproblematik/psykisk ohälsa. Finansieringen av denna typ av problematik i New York City var på väg att försvinna i delstatens budgetprocess men gick igenom precis innan budgeten fastställdes per 1 april. Total finansiering det närmsta året är 30 miljoner dollar men de som är aktiva i frågan på ledande nivå menade på seminariet att behovet ligger kring 200 miljoner dollar. Det säger lite om att behovet av stöd är stort och att antalet barn/ungdomar också är det största i en stad i USA.

Seminariet var intressant eftersom man fick ta del av hur stödet ser ut, fungerar och ibland inte fungerar. Barns beteendeproblem kommer många gånger från svåra hemförhållanden där föräldern/föräldrarna har psykisk ohälsa. Aktuell siffra just nu var att det fanns 165 vuxna som har blivit hemlösa för att de inte kan få ihop sin ekonomiska situation pga psykisk ohälsa. Till dessa 165 vuxna tillkommer 300 barn som inte erhåller något eget stöd. Stödet som tillkommer de 165 vuxna innebär dock att de vuxna själva ska hitta ett nytt eget boende. Stödet blir ett enkelt boende i ett rum för hela familjen. Det är ju inte lätt för en familj som inte fungerar att hitta ett nytt boende. Barnen är ibland många och i olika åldrar. Rummen är inte stora vilket i sig också leder till konflikter när man lever så gott som på varandra.

Här i New York City finns det många organisationer som vill hjälpa till med att hitta boende för hemlösa barnfamiljer. Dock innebär den hjälpen att varje organisation vill göra hembesök, träffa hela familjen, ställa frågor, få ta del av familjens privata situation osv. De hemlösa behöver med andra ord upprepa sin historia flera gånger och berätta om hur familjen fungerar eller snarare inte fungerar. Det har lett till att många ”stänger sig” istället, att de inte litar på samhällssystemet, att myndigheterna ska komma och ta deras barn ifrån dem osv.

Det är vissa kulturer som är i en majoritet med denna problematik men alla stödinsatser bygger på ”vitas” kultur och är inte anpassade till andra kulturer som kan ha andra värderingar. Det kan t.ex. finnas kliniker som vuxna kan besöka för att få hjälp med sin hälsa/situation men som då är anpassade till hur ”vita” människor är vana att söka hjälp för ohälsa eller social problematik. Vissa kulturer känner inte igen sig och kommer följaktligen inte till dessa kliniker. Utbudet matchar helt enkelt inte hur behovet/efterfrågan ser ut.

Många unga män är våldsamma på grund av uppväxt i våldsamma hem. Det finns idag tre män som jobbar med unga våldsamma män i New York City idag. Finns inte en chans att det hinner med alla som är våldsamma. Det finns över 1 000 000 barn/ungdomar i New York City och ca 500 000 som lever i fattigdom. Här finns väldigt många barn som är utsatta och som verkligen har behov av stödinsatser. Det är många människor som bor och lever i New York City, ca 8,5 miljoner invånare. De som är drabbade av psykisk ohälsa är ofta en ganska tyst grupp vilket oftast leder till att även barnen är tysta. Dessa barn behöver stöd.

180402 – 180408 ”Cirkulär migration”

Läste i DN en artikel om att EU går mot slutstrid om unionens gemensamma asylregler och att ett nytt begrepp för mig, ”cirkulär migration”, omnämns. ”Cirkulär migration” innebär att människor flyttas fram och tillbaka inom EU, dvs. aldrig slår sig ner. Tanken ska tydligen vara att matcha arbetskraften mot efterfrågan av arbetskraft. Måste säga att jag blir förvånad. Tanken påminner om hur det har varit förr i tiden. Familjerna flyttade dit där möjligheten till arbete fanns.

Observera att jag skrev ”familjerna” dvs. att det är fler än en person som flytten berör. Den grupp jag särskilt vill lyfta fram är barnen. Barnen kan med ”cirkulär migration” kanske komma att växa upp i flera städer men också i olika länder. Skolor ser olika ut, språken är olika och visst finns det internationella skolor men det är en fråga om ekonomi. Att som barn inte ha något hemland annat än det som föräldrarna/barnet har flytt från bygger inte upp trygghet för att skapa något nytt liv/framtid.

En familj kan även bestå av en förälder som är flykting/asylsökande medan den andre inte är det. Ska reglerna vara annorlunda? I en sådan familj och båda jobbar så blir det den som kom som flykting/asylsökande som ständigt flyttar runt medan övriga familjen har sin trygghet och jobb i hemmastaden/det aktuella landet. Idag ska man vara glad över att man har ett jobb. Det blir inte lättare om hela familjen ska flytta runt när en förälder i familjen har ett fast jobb i en stad/det aktuella landet. Detta är kluriga frågor redan som det är idag när båda föräldrarna jobbar, när barnen behöver utbilda sig under många år osv.

Det låter lite naivt om ”cirkulär migration” skulle vara framtidens lösning. Det kommer fortfarande finnas människor som inte kan jobba av olika orsaker, utbildningsbehov, äldre/pensionärer, människor behov av sjukvård osv. Vart hamnar dessa människor? Vuxna respektive barn? Ska de också cirkulera? ”Arbetskraft” är inte en maskin utan en människa när det gäller ”cirkulär migration”. Hittills i mitt liv har jag inte träffat en enda människa som varit som en maskin utan känslor, tankar, vilja, initiativ etc.

Förr visste man inte vad som hände i andra städer, länder, världsdelar osv. Idag finns det tillgång till mer information om vad som händer än vad vi kan hinna ta del av. Människor är beredda att prova alla möjligheter att skapa sig och de sina ett bättre liv med bättre möjligheter. Många är fantastiskt kreativa. De är definitivt inga ”maskiner” man lätt flyttar runt enligt andras beslut.

180326 – 180401 Våren var är du?

Påskhelg och ingen vår känns lite trist. Jag gillar när vinter går över till vår och man anar lite värme när solen skiner. Här i New York ska det snöa i natt, regna tisdag och bli 17 grader varmt på onsdag! Sedan snö igen till helgen… Vintern i New York brukar vara ganska kort men den här vintern har varit riktigt kall med snöstormar i pluralis. Sverige verkar också ha drabbats av en segdragen vinter. Jag skrattade när jag i DN idag läste att snön i prognosen skulle komma söderifrån. 🙂 Verkligen udda med riktig vinterkyla i Skåne.

Ändå känns det rent tidsmässigt som att det är dags för vår och att sommaren närmar sig med stormsteg. Här i New York är det fantastiskt fint på våren när väldigt många träd och blommor blommar. Det vackra handlar bara om några dagar. All blomning går så fort att plötsligt blommar det och lika fort är det över. Jag brukar skynda mig ut och fotografera. Fantastiska färger! 🙂 New York består nu mer av träd och växtlighet än vad staden har gjort tidigare. Väl investerade pengar! En stad får mer liv med levande växter. Central Park finns ju alltid men Manhattan och övriga boroughs är större än så.

Som turist i New York ser man oftast bara en del av New York. Det har varit en förmån att successivt lära känna mer och mer av hela New York. En förmån att veta var man kan hitta mysiga ställen, god mat, intressant utställningar osv. En stad är något levande som tar tid att lära känna. Man lär inte känna en människa heller på några dagar. Alla har vi positiva sidor, komplicerade sidor och kanske någon negativ sida. Alla stadens sidor visar på dess komplexitet precis som en levande person. 🙂 New York har även hjärta och puls! 😉