mars 2018 – Lollos blogg!

180319 – 180325 Långtidssjukskrivna

Jag blev fundersam när jag läste i DN om att långtidssjukskrivna anvisas till Arbetsförmedlingen. Sjukvården verkar anse att den inte kan göra mer för den som varit sjukskriven länge. Vårddelen verkar vara klar. I Sverige finns det inget mellansteg utan nästa steg blir Arbetsförmedlingen for att den sjukskrivne successivt ska börja jobba igen. Är man inte frisk och arbetsför när man blir utskriven från sjukvården?

Det är faktiskt en intressant fråga. För att bli frisk så måste också den sjukskrivne vilja samarbeta för att bli frisk. Något som kan vara ett problem vid t.ex. psykisk ohälsa. Ibland kan det också vara svårt att ta steget ut på arbetsmarknaden igen efter att ha varit borta/hemma länge. Om det hände något obehagligt i samband med att en person blev sjukskriven så är det en upplevelse som inte bara försvinner av sig själv.

Psykisk ohälsa är ett ord som omfattar väldigt mycket samt olika former av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är något som alla behöver lära sig mer om men också att acceptera psykisk ohälsa hos andra. Det behöver vara ok att vara lite annorlunda och ändå bli accepterad.

Här i New York har jag träffat många människor med psykisk ohälsa/funktionshinder. I de projekt som jag deltagit i har vi jobbat med att skriva CV:n, göra jobbintervjuer och söka jobb tillsammans. Det har varit en intressant resa i en annan människas självuppfattning, acceptans av olika typer av arbeten, sin egen förmåga, motivationen osv.

En del människor har lång och fin utbildning men har aldrig arbetat med något som har med utbildningen att göra. Den psykiska ohälsan fanns redan där under studietiden men blev svårare när personen skulle ut i arbetslivet och utsättas för en annan form av press. Andra vill ha avancerade jobb som de inte har förmåga att klara av. Många samtal om vad som är möjligt, att man alltid kan söka, att personen behöver lära känna sina egna styrkor och svagheter som de ser ut i nuläget.

Jag har skapat många CV utifrån väldigt lite arbetslivserfarenhet. Det som har varit målet är att CV:n ska kännas korrekt för personen ifråga och att det som står där är något som personen själv kan prata om. Alla som jag träffat har haft någon form av styrka i sin livserfarenhet. Inte alltid arbetslivserfarenhet som fungerat bra men det har gått att få ihop olika styrkor i livet till en ny väg att gå. För att fungera som ett stöd till en med psykisk ohälsa/funktionshinder så måste stödet utgå från den aktuella personen och ingenting annat. Alla har varit olika i sin helhet men inte i detalj.

När den aktuella personen har hittat ett jobb har glädjen varit stor! 🙂 En seger/möjlighet så fort det händer. Att våga hoppas och tro på att ha en plats i samhället är enormt viktigt! Kanske är det hoppet som behöver tändas mellan sjukvården och Arbetsförmedlingen.

180312 – 180318 Subway i New York

Efter 4 år i New York och dess subway så kan jag konstatera att tunnelbanan i Stockholm är fantastiskt ren. 🙂 Subway i New York är smutsigare än smutsigast. Det började med att jag bara konstaterade att jag såg smuts så gott som överallt när jag åkte subway. Efter ett tag blev jag medveten om alla hemlösa som bor under jord när det är kallt ute och då åker subway eller sitter på någon station. Smutsen består av alla möjliga sopor och sedan riktig smuts på golv, väggar, tak, trappor, räcken, spåren etc. Det man blir medveten om är att det är en stimulerande miljö för bakterier att frodas.

New Yorks ledning kom fram till att subway skulle städas var fjortonde dag. Jättebra, tänkte jag. Fast städningen innebar att sopor skulle kunna sugas upp från spåret. Gick inte så bra eftersom det många gånger är vatten kring spåren. Våta sopor är inte lätt att suga upp med gängse teknik. Soporna blir helt enkelt för tunga när man vill suga upp dem. Någon annan städning har ännu inte synts till. 😦

Det var en person som kastade en pumpa ner på ett spår i subway. Den låg kvar i ca 2-3 månader. Sedan hade den ruttnat bort. En psykisk sjuk person kastade ett huvud från en människa ner på spåret! Då reagerade bolaget som ansvarar för subway omgående. Dock togs bara huvudet bort och personen blev omhändertagen. Ingen städning i övrigt….. Säger lite om hur smutsigt det är.

Efter att ha åkt subway med all denna smuts under flera år har jag blivit mer noggrann med var jag sätter mig, vad jag håller i när tåget tvärbromsar osv. När jag kommer till Stockholm tycker jag att tunnelbanan är fantastiskt ren! 🙂 Ja, jag vet. Det finns smuts i tunnelbanan i Stockholm också men jämförelsevis så känns tunnelbanan faktiskt perfekt. 🙂 Jag gillar det som Stockholm erbjuder. Tunnelbanan är något riktigt bra och funktionellt!

180305 – 180311 Lobbying om barnfrågor

Veckans insats har varit att åka till Albany, NY, tillsammans med CCC, Citizens committee for Children. I delstaten New York är det dags att ta beslut om det kommande årets budget den 1 april. Det aktuella politiska året går från 1 april till 31 mars nästa år. Det tas vissa kompletterande budgetbeslut under året men den politiska finansieringskartan sätts per den 1 april. I årets budgetförslag har det kraftigt dragits ner på flera ekonomiska poster som berör barns behov och hälsa på flera olika sätt. New York City(NYC) har flest barn och det är ca 500 000 barn som lever i fattigdom.

Det finns en politisk motsättning mellan guvernören Cuomo och borgmästaren Blasio. Det tillhör visserligen samma parti, Demokraterna, men Cuomo vill inte betala för barnens kostnader i NYC utan bara för barn i övriga delstaten. Cuomo vill att NYC, som har rika invånare, själv ska betala för de barn som finns i staden. Blasio tycker att barnen i NYC ska ha samma stöd från delstaten NY som de andra barnen.

Jag har varit i Albany på dessa budgetresor flera gånger under åren här i NYC. Det som har förvånat mig många gånger är att politikerna eller deras medhjälpare vet så lite om hur barns och ungdomars verklighet många gånger ser ut. En del politiker har ett dilemma när det gäller ekonomiska tillskott till frågor som berör barn. I delstaten New York finns de olika områden och i vissa av dem finns det så gott som ”bara” boskap. Om man vill bli omvald som politiker så vill de som röstar att politikerna driver frågor som gynnar deras egna intressen och inte insatser för barn i andra delar av delstaten.

Ett mål för CCC är att sprida information om Keeping Track. Man hittar den på deras hemsida http://www.cccnewyork.se . I Keeping Track så kan politiker och alla andra se hur det ser ut för barnen i olika områden för NYC. Det som förvånade mig första gången jag såg det var att informationen har sammanställts av en organisation och inte av myndigheterna. Sammanställningen är än så länge den enda som finns för NYC! Det är mycket info och ett bra redskap att lyfta fram till politiker där de kan se skillnaderna i olika områden.

För att kunna påverka behöver man lyfta fram frågor/problem på ett bra och konstruktivt sätt. Keeping Track ger CCC den möjligheten. Därmed får barn och ungdomar en chans! Det gillar jag. 🙂

180226 – 180304 Besök i föräldragrupp

Var i veckan på besök i en skola på Staten Island här i New York. Besöket var arrangerat av CCC, Citizens´ committee for Children i New York City Inc. CCC gör en undersökning av hur det aktuella bostadsområdet kring skolan ser ut för barn och familj. Jag var där som volontär och dokumenterade det som sades under mötet. Föräldragruppen bestod av 13 föräldrar , 2 pappor och 11 mammor, med olika bakgrunder som ursprung, ekonomi, ålder, yrke/arbete etc.

Skolan är väldigt populär och många föräldrar vill att deras barn ska gå i denna skola. Barnen skjutsas med skolbuss varje dag. Alltså inget hinder för barnen att ta sig till skolan. Dock får det konsekvens för föräldrarnas vilja att ta sig till skolan för t.ex. föräldramöten. Föräldrarna behöver betala kostnaden för att åka buss till och från skolan. På norra delen av Staten Island bor många människor med svag ekonomisk ställning. Kostnaden att åka fram och tillbaka till skolan är 2x $2,75. Ett belopp som helt enkelt kan användas till andra nödvändiga saker.

Det var ett intressant möte! Man fick ta del av hur föräldrarna såg på hur en bra respektive dålig familj ser ut/fungerar. Det man kunde förstå av de närvarande föräldrarna var att det är mamman som håller ihop familjerna och papporna jobbar mest hela tiden. En del av mammorna uttryckte att de helst ville dricka på helgerna men valde till slut att säga att de ville göra något annan aktivitet på helgerna. En bra familj hade det gott ställt ekonomiskt, alla fick allt, åt middag tillsammans, hade trevlig konversation osv. Den dåliga familjen grälade, skrek åt varandra, såg inte barnens behov, föräldrarna var upptagna av sina egna problem, skilsmässa etc.

Vidare i diskussionen kom droger upp, att de finns överallt, mobbning, att vissa barn är annorlunda, att barn borde få vara annorlunda/den de är, brist på aktiviteter efter skolan, det som finns kostar pengar, att det är något som är upp och nervänt när föräldrarna pratar med lärare istället för med sina barn, barns psykiska ohälsa osv. Känner ni igen er? Visst kan det vara lite olika nyanser men annars är det faktiskt väldigt likt hur föräldrar resonerar även i Sverige. Här i USA är det dock fler hemmafruar fortfarande. Även i familjer med dålig ekonomi är det hemmafruar beroende på kostnaden för barnpassning och svårigheten att hitta deltidsjobb.

Dock fick vi många skratt under mötet! Att diskutera allvar och vardag behöver lite humor för att våga tänka annorlunda och se nya möjligheter. 🙂 Varje förälder erhöll frukost, $25 plus T&R bussbiljett för sitt deltagande. I det här landet behöver man betala för allt. Det är något jag lärde mig väldigt snabbt. Gratis finns inte även om det ibland står att det är gratis.